Mitt fågelår 2020
Varje år brukar jag göra en sammanställning av mitt gångna fågelår. Insåg dock att jag inte gjort någon för 2019, kanske berodde det på den ovanliga magra utdelningen. Men det åtgärdas nu genom att jag redovisar båda åren nu.
2020
Detta konstiga år med virussmitta blev ur fågelsynpunkt mycket bra för mig. Med sju nya arter på både Sverige- och Skånelistan kan jag inte vara annat än nöjd. De två arterna som jag gladdes mest åt var två svenska häckarter, men som av olika anledningar är oerhört svåra att få se. Den ena blev årets första kryss när en tornuggla hittades på Rosengård i Malmö. Den är en mycket svår art att få se eftersom som de få häckningar som förekommer är skyddade av helt förståeliga skäl. Den andra var vaktel som är hyggligt förekommande, men extremt skygg och visar sig ytterst sällan. Några dagar före jag skulle gå på semester fick jag meddelande att en vaktel hördes från ett fält bara någon kilometer hemifrån. Efter att ha hört några strofer flög den plötsligt upp. Jag blev så förvånad att jag knappast kom för mig att lyfta kameran. Lyckligtvis fick jag iväg en serie och en bild blev faktiskt ganska bra. Det var länge sedan jag känt mig så upprymd efter ett kryss.
I slutet av året gjorde jag ett undantag och gjorde ett längre drag. Då var det lika bra att ta i ordentligt och efter åtta timmar i bil fick vi se den första mongolfinken i Sverige. På vägen hem larmades en tallsparv ut från Blekinge och det kändes nästan som det var runt hörnet efter denna tur. Efter lunch gav jag mig till Johannishus och fick in denna sparven. I efterhand insåg jag vilket flyt jag haft eftersom båda fåglar var borta dagen efter jag sett dom. Samma tur hade jag inte när jag med kort varsel förlade en heldag på Öland. Huvudmålet var en videsångare som varit där dagen före, men inte var kvar när jag kom dit. Det är andra gången jag har otur med just den arten.
Helt oväntat kom besked i slutet av november att både mandarinand och stripgås numera kan bedömas ha en så livskraftig stam i Sverige att dom bytt kategori, så den är godkänd att lägga in i sin lista. Det var första gången jag fick ett så kallat soffkryss, alltså en tidigare observation som ger ett kryss i efterhand.
2019
Det blev mycket tunn utdelningen vad det gällde nya arter i Sverige för mig detta år. Det fanns flera anledningar till det. Främst berodde det på att många spännande arter dök upp långt upp i landet och eftersom jag valt att inte göra allt för långa drag missade jag dessa. Listan utökades med två arter i alla fall. Under sommaren drog jag på en sibirisk tundrapipare, som först larmats ut som en amerikansk tundrapipare. Den senare är betydligt ovanligare, men eftersom jag inte hade någon av dom spelade det ingen roll för mig. Under hösten blev det invasion av tallbit, som normalt inte når ner till våra breddgrader. Denna höst var det flockar på flera ställe i Skåne.
En del av mina nya arter finns på bild i galleriet och under det finns en lista med de nya arterna.
Sverige
368.Stripgås, Åhus 7 augusti 2011*
367.Mandarinand, Södra Sandby 3 april 2010*
366.Tallsparv, Johannishus 28 oktober 2020
365.Mongolfink, Venjan 27 oktober 2020
364.Vaktel, Stångbydammen 13 juli 2020
363.Mongolpipare, Stavstensudde 1 juli 2020
362.Stäppsångare, Torhamns udde 8 juni 2020
361.Orientpipare, Torslanda 31 maj 2020
360.Tornuggla, Malmö 17 mars 2020
359.Tallbit, Fjälkinge 28 oktober 2019
358.Sibirisk tundrapipare, Morup 29 juni 2019
Skåne
338.Stripgås, Åhus 7 augusti 2011*
337.Mandarinand, Södra Sandby 3 april 2010*
336.Stäppsångare, Vejbystrand 20 september
335.Vaktel, Stångbydammen 13 juli 2020
334.Mindre lira, Hovs hallar 6 juli 2020
333.Mongolpipare, Stavstensudde 1 juli 2020
332.Sibirisk tundrapipare, Åhus 10 juni 2020
331.Ortolansparv, Alnarp 25 april 2020
330.Tornuggla, Malmö 17 mars 2020
329.Ringand, Helsingborg 25 december 2019
328.Tallbit, Fjälkinge 28 oktober 2019
*Mandarinand och stripgås lyftes till kategori C